Om man har tre pund och inte vet vart man ska göra av dom

När punden bara ligger och bränner i fickan så kan man lägga dom på ett foto på Elaine Davis, Guiness rekordhållare i antal piercingar - 6 700 st

Snow smoke!

E4:an söderut imorse, så mycket snörök att det var komplett omöjligt att se vart bilen framför tog vägen på vägen.

Minus tjugoengrader kallt

Kallt är det utanför fönstret just nu, Som vanligt så känns inte tjugoen norrlandsgrader ens lära lika kallt som minus fem Stockholmsgrader. Skulle ta en tur med skotern runt ön men den sa ifrån och började misstända till att inte tända alls en meter innan jag kom ut på isen och totalvägrade att starta igen, kanske var det ett omen om att jag inte hade något på isen att göra just idag eller just då.

Skotern gick alldeles utmärkt innan jag hotade med att köra ut på isen. Sitter i soffan ute i stugan, tjocksockar, långkalsonger, fötterna på bordet, datorn i knäet radion som spelar, druckit kaffe. Snart dags för mer kaffe.
Fortfarande morgonfrisyr fast det är sen eftermiddag. Har lyckats slappna av i kroppen sådär att man känner sig tyngre och sjunker djupare ner i soffan. Det var längesen. Har jag förmedlat en känsla nu? Jag är totalt tillfreds med min tillvaro just nu i norrland.
TV4:s morgonteve ängnade mycket engagemang med reportage imorse från Hammarbybacken i Stockholm. För att det är premiär där idag, det jag vill komma till är att det intresserar ju en väldigt liten skara. Folket här i norr är nog föga intresserade om dom ens vet vad det är för något. Så jag förstår inte hur dom tänkte när dom valde juldagsnyheter. Det var ju i och för sig tur att det inte hade hänt något värre i världen. Det är väl så man får se det.

En sång om att kärlek eller iallafall för stunden

Jesus födelse skapade bara en massa krav och förväntningar

Då var det jul igen för tvåtusennionde gången i ordningen. Jag är trettio år och det är samma sak varje år runt Jesus födelsedag som vi i vardagligt tal kallar för julen.
Det sägs att julen ska vara en fridens högtid, då man kopplar av med nära och kära, en tid för eftertanke och återhämning, ladda batterierna. Är det så? Är det så för gemeneman.

Jag kan inte känna igen mig i något av ovanstående. För mig har det alltid varit en stressig tid med krav och förväntningar. Men det kanske drabbar mig extra påtagligt eftersom jag har fler föräldrar än dom som har en kärnfamilj och släkten in på knuten.

Julklappar ska inhandlas,ges bort och fås. Alla julklappar man får och förväntas få skapar ett krav på motprestation. Varje år ska man ge julklappar, man ska komma på vad folk behöver och även om dom inte behöver så måste dom ändå ha en julklapp för det är ju ändå jul.
Hur mycket pengar man ska köpa julklappar för ? Hur mycket har den som förväntas ge julklapp tänkt att köpa för? Ska det vara något slags jämnviktsläge i det monetära?
Eller är det så att den som har mest medel ska också förväntas ge de dyraste julklapparna. Och är det prestige om vem som får mest och dyrast saker. Är det brist på fantasi att ge en låda choklad.

Månglarnas tempel är överfulla av folk alla ska handla julklappar och mat och goda drycker.
Under julhelgen, denna fridens tid för avkoppling och eftertanke dör det flest personer i trafiken under året rent statistiskt.
Folk stressar för att åka bort eller hem för att koppla av och faller bort på vägen. Vad händer med dom som är kvar och dom som väntar på dom som inte kommer fram. Hur påverkas deras fiktiva jul-lycka.

Människor i ens närhet förväntar sig uppmärksamhet och vill ge uppmärksamhet. Man ska vara social och ha trevligt, även om man inte känner sig social och trevlig. Den tjugofjärde december varje år infaller det faktum att det är så man ska vara. Det är då det gäller. Samma datum varje år
Julkort skickas om man inte får något julkort av den man skickat året innan övervägs det att inte skicka något till den adressen till nästa år.

Det är en orgie av mat som ska serveras, man äter samma sak om och om igen år efter år för att det ska ta slut någongång. Man äter det på jobbet, på julafton och efter julafton så är det varje år.

I Stockholm är det bara ett ställe för uppehälle för hemlösa öppet under julhelgen. Det enda stället har sjuttiofem platser och när det är fullt så låser man dörren. I Stockholm finns det flera tusen hemlösa och blott en mötesplats under julen. Dom som inte får komma in går exempelvis och sätter sig på något nattöppet Seven Eleven där dom vet att dom inte blir utslängda.
Ensamheten i Stockholm kan vara påtaglig i Stockholm även om man inte är socialutstraffad och helt obemedlad.

Ensamheten måste vara påtaglig för dessa om den inte är det annars så kan förmodligen ta på den veckan före och efter den tjugofjärde december, folk sitter hemma och har en fiktiv trevlighet och merparten av hemlösa människor går utanför fönstren, tittar in fryser, och troligen sätter sig i en port med en pappmugg och en pappskiva med någon felstavad text på känner hunger och är dessutom utelåsta från stadens inrättning för värme och soppa och kanske en dusch.
Stadsmissionen har sparat in sa dom på radions P4. Stadsmissionen som förövrigt har sålt lägenheter som är donerade av avlidna, dessa har sålts till underpris till närstående och släktingar sådana potentater och företagsledare som sitter i Stadsmissionens styrelse. Visst är det äckligt.

God Jul!